South Philly

Man vet att man kanske inte är i den bästa delen av stan när man cyklar förbi en tioåring som, medan han pekar ungefär där hjärtat sitter, säger till en annan: "If I got shot here, my mom would come and visit me at the hospital".

Pepp!

Det har varit så mycket stress med jobb, pengar, flytt, ta beslut hit och dit och en massa annat. Men det verkar börja reda upp sig.

Andra J har två intervjuer spikade för två grymma jobb. Jag har en telefonintervju nästa vecka, och det är ju egentligen ingen garanti för något, men åtminstone bättre än ingenting! Mitt deltidsjobb skulle egentligen ta slut innan maj, men igår fick jag veta att de gärna behåller mig så länge som möjligt. Jag är superglad bara för att jag får spendera två dagar i veckan på en riktig arbetsplats, i stället för att sega runt hemma i mjukisbrallor och håret i en oborstad bulle.

Nästa månad kommer vara galen. Vi måste flyttpacka och bestämma vad som ska säljas, vad som ska lagras och vad som ska med. Hur flyger man med en bröllopsklänning? Och jag vägrar, vad Andra J än säger, att sälja mina cyklar (yes, you read that right!). Kommer inte hända.

Jag är nog mest orolig över att hitta en lägenhet. Har bara hört från andra hur sjuk bostadsmarknaden är i Stockholm, jag har aldrig själv försökt att hitta en hyreslägenhet. Och vi försöker alltså att hitta något från utlandet. Lycka till, liksom... men det kommer att lösa sig, som allt annat.

Arrgh!

Jobbade idag, åkte tillbaka in till stan runt halv fem och läste i parken i en timme i väntan på att Andra J skulle bli klar för dagen. Vi gick hem, åt, packade väskorna och gav oss ut i jakt på ett kafe med ett ledigt bord och Internetuppkoppling. Tyvärr gick den jakten inget vidare och drygt 40 minuter senare var vi hemma igen. Inget att göra åt saken tänkte vi, det är bara att jobba hemma ikväll.

Med perfekt timing slutade vår uppkoppling att fungera. "Svag signal" tyckte techsupporten och ville skicka en tekniker (samma visa som förra gången för ungefär två månader sen alltså, och den gången hände nada, förutom att vi lyckades tjata till oss ett nytt modem efter två besök från två tekniker och drygt åtta timmars väntande på att de skulle dyka upp från min sida).

Så jag la mig ner och somnade, och nu är jag alltså vaken igen. Har ca tio mail som har försummats i en vecka som måste svaras på och en handfull mail som måste iväg till folk angående skolgrejer och Sverigegrejer, men nu är jag trött och grinig så jag får sätta klockan på 6.00 i stället och fixa allt innan jobbet imorgon.

Comcast, jävla amatörer.

Grrr...

Kort tanke: jag är sjukt trött på att söka jobb. Vet att jag antagligen är ute alldeles för tidigt eftersom jag inte flyger till Sverige förrän om en månad men ändå. Med tanke på ekonomin och att det faktiskt är en flytt över 1/3 av jordklotet jag/vi planerar så vill jag försöka rada upp så många intervjuer som möjligt. Jag har hållt på i större eller mindre utsträckning sedan i vintras och visserligen så har jag hunnit arbeta fram ett CV som är jäkligt bra, och fått typ 40 timmars övning i att skriva personliga brev men jag börjar bli less. Jag är less på att läsa annonser, jag är less på att försöka skriva Världens Bästa Ansökan till jobb som jag är halvt intresserad av, bara för att få ut så många ansökningar som möjligt och jag är less på att aldrig få någon respons (i 99% av fallen). Folk hör ju inte av sig till mig eftersom jag inte finns på plats.

Äh, jag har rätt att vara grinig idag. Det är måndag trots allt. Och jag har en inbränd, öm tramp stamp från att ha cyklat två timmar i stekande sol med en uppdragen tischa.

Hett

Det är måndag morgon. Klockan är tjugo i tio. Jag har varit uppe sen sju, och det har varit hett i lägenheten sen sju. Helt sjukt. Det är alltså inte ens maj än och temperaturen ute är runt 30 grader. Det känns som att någon satte mig på ett chartrat plan under natten som dumpade av mig nånstans runt medelhavet. En rätt märklig känsla.

Nu ska jag dricka klart mitt varma kaffe, som får mig att känna mig ännu varmare och äckligare än vad jag redan gör, och ge mig iväg till gymmet.

Värmebölja i april

Vi hade nästan 35 grader i dag. Jag svalkar mig med chokladglass och fruktsallad. Andra J och jag cyklade ut till Ardmore idag, en runda på ca 50 km. Andra J är röd som en kräfta och vi har båda ägnat eftermiddagen och kvällen med att ligga hemma och försöka återhämta oss från värmen och cykelturen.

Det är skönt att sommaren börjar närma sig, men seriöst, 35 grader på en gång? Jag hade vinterjackan på för mindre än två veckor sen!

Dagens Sverigecravings

* Ett stort glas iskall O'Boy
* Skogaholmslimpsmackor med ost
* Kexchoklad

Det var allt.

!!!

Jag tänkte att jag skulle bjuda på en kort, exklusiv insyn i min ängsliga hjärna: för ett tag sen fick jag ett mail från en gammal kompis/bekant. Han undrade vad jag hade för mig, hur jag mådde, osv. Skickade iväg ett kort svar, frågade lite om hans jobb och hur han har det. Och han hörde inte av sig tillbaka! Blev sjukt ängslig och tänkte att han antagligen tyckte att det jag skrev var konstigt, och att han antagligen tycker att jag är en konstig person.

Och så kommenterar han min status på Fejjan idag. Alltså kan han inte tycka att jag är så jäkla konstig, annars hade han ju undvikit all kommunikation. Jag blir sjukt trött på mig själv ibland.

Jury Duty

Andra J fick en kallelse till jury duty idag. Har inte breakat nyheten än eftersom det är måndag och han idag, som de flesta andra måndagar, har ett case av dem (the mondays alltså).

Ska bli intressant att se om han läser det här först, eller om jag hinner berätta när han kommer hem.

Cykelparanoia

Efter att min cykel blev stulen (och jag hittade den igen) känner jag mig rätt ofta orolig när jag låser den ute. Jag har helt klart åkt på cykeltjuvsparanoia light. Cyklade ner till postkontoret idag för att köpa frimärken och efter att jag blivit klar i kassan och ställt mig vid ett bord för att klistra dem på breven jag skulle posta så kände jag ett sug i magen. Svängde kroppen åt höger för att försöka se om min cykel som jag låst precis utanför fortfarande var kvar men såg ingenting eftersom jag hade låst den precis utanför mitt synfält. Drabbades av småpanik. Tänk om någon ond jävel hade utnyttjad de fem minuter jag varit inne på posten, bänt upp mitt lås och sprungit iväg med min cykel? Jag sa till mig själv att jag var löjlig, att ingen skulle kunna bryta upp mitt lås mitt på ljusa (egentligen gråa och regniga) dan och klistrade klart.

Självklart var den kvar. Jag hatar cykeltjuvar.

Recession Special

En intressant aspekt av recessionen, i alla fall här, är att många erfarna och duktiga människor med imponerande karriärer plötsligt står utan jobb. Så klart. Krisen drabbar alla, blue collar som white collar. Det som är intressant är att företag som klarat sig igenom krisen hittills, och kanske till och med gått bra och har råd att nyanställa, plötsligt kan välja och vraka bland sökande och få fantastiska nya medarbetare till priset av en vanlig (och det är väl också bland annat det som gör det så förbannat svårt att ens få en callback som nyutexaminerad).

Andra J var med och intervjuade en kille igår som varit IT-manager under många år på flera stora bolag. Nu söker han jobb som mjukvaruutvecklare.

Recession Special kallas det.

Drip dropp

Det regnar i Philadelphia igen. Önskar jag hade ett fint paraply med tillhörande gummistövlar som kunde skydda mig men tyvärr är mitt paraply (ett härligt gult ett med ankhuvud som handtag) trasigt och eftersom jag satte ihop det fel och blev så irriterad när jag upptäckte vad jag hade gjort att jag gömde det bakom skohyllan så kan jag inte använda det. Har inte heller några gummistövlar utan bara

* vita lädersneakers som börjar gå upp på framsidan
* svarta mockaballerinas
* röda läderballerinas
* vita tygkeds
* knähöga läderstövlar
* knähöga mockastövlar
* gråa converse

så ser det illa ut.

...eller också så offrar mina converse och hoppas att de inte börjar lukta för illa efteråt.

Tiny Art Director

Tiny Art Director är det roligaste jag har sett på länge (och jag spenderar alldeles för mycket tid på nätet...). En illustratörspappa låter den fyraåriga dottern beställa och kritisera illustrationer. Hon är rätt... hård.

dd, ff

Jag börjar märka att min svenska kanske skulle må bra av att dammas av. Inte för att jag inte använder den, jag surfar plikttroget in på aftonbladet.se, expressen.se och typ en miljard svenska blogger varje dag, men jag börjar stava saker fel. Just nu blir jag alltid förvirrad när orden 'adress' och 'trafik' dyker upp - av någon anledning känns det som att de borde stavas 'address' och 'traffik', fast jag märker att de ser helt fel ut när jag stavar dem så. Kanske inte så jäkla bra att slänga med ett extra d eller f när man skriver jobbansökningar, även om det känns lockande varje gång.

Appropå mänskliga rättigheter

Det är skönt att höra att utvecklingen går framåt.

Grått

Det är grått i Philadelphia idag. Jag vaknade alldeles för tidigt av att en blixt lyste upp sovrummet, och sen föll regnet under några timmar. Det gör faktiskt ingenting, inte så länge det är vindstilla och någorlunda varmt. Jag njuter av att kunna promenera utomhus med uppkavlade byxben och sneakers på. Det är nog det bästa just nu.

New Obsession

Just nu är jag besatt av bröllopstårtor. Det finns mängder av duktiga tårtdesigners och jag hittade precis en portfolio som är helt fantastisk: Kate Sullivan's Cake Power.

Jag kan ju bara drömma om att få en tårta som någon av tårtorna nedan men drömma är gratis.

.

11 timmar

Om 11 timmar sitter jag på min nya arbetsplats. Och arbetar. Jag är sjukt pepp. 

Många gånger när jag sett strömmarna av människor som flödar ner i tunnelbanan på morgonen och eftermiddagen så har jag önskat att jag var en av dem. Och nu är jag det, i alla fall ett par dagar i veckan! Jag har saknat rutinen av att gå upp, göra sig i ordning, åka iväg, jobba, åka hem. Visst är det skönt att jobba hemifrån också och fritt kunna välja var man vill jobba och när, men ändå. Ibland saknar man en cubicle.

Philly Roller Girls

I fredags gick jag på mitt första roller derby. 

I korthet går det ut på att två lag på rullskridskor åker runt, runt. Vinner gör ett lag när en lagmedlem lyckats åka ett varv i förväg och ta sig förbi alla andra åkare (Tror jag. Åtminstone fick jag det förklarat för mig så). Det uppstår en hel del blåmärken och skrapsår. 

Själv uppskattade jag nog ölen mest, vilket resulterade i en rätt saftigt skakig kamera. 

Jobbelijobb

Jag märker att jag är lite kass på det här med att blogga kontinuerligt... 

Det börjar hända grejjer på jobbfronten; jag har dragit i några kontakter och kommer förhoppningsvis börja jobba deltid i slutet av veckan. Det här känns helt sjukt spännande för mig - jag har ju inte fått jobba sen september! Äntligen en arbetsplats, äntligen några nya ansikten, äntligen en liten cubicle att tillbringa dagarna i. Och äntligen lite cash flow!